Lars Olert Linköping 1996-02-16
Nationalekonomisk undersökning och simulering
Mål och frågeställningar
Projektet skall innehålla två delar, presentation
av historiska data och simulering av ekonomiska förlopp.
1. Insamling och presentation av historiska data. De historiska
data skall kunna infogas i ett ekonomiskt kretslopp. På
så vis kan man se om mängden data är komplett
och konsistent. Även data som inte ingår i det ekonomiska
kretsloppet skall tas med. Dessa är av typen befolkningens
storlek och sammansättning, arbetslösheten, inflationen,
koldioxidhalten i atmosfären etc.
Historiska data skall kunna sammanräknas för att bilda
försörjningsbalanser etc. De skall kunna presenteras
som tidsförlopp eller läget vid en viss tidpunkt i form
av tårtdiagram eller stapeldiagram. Olika variabler skall
kunna plottas mot varandra, t.ex. arbetslöshet mot inflation,
budgetunderskott mot regeringens partitillhörighet, investeringar
mot ränteläge, produktion mot sysselsättning etc.
2. Simulering av ekonomiska förlopp skall utgå
från en modell av det ekonomiska systemet. Det ekonomiska
systemet byggs upp av ett ekonomiskt kretslopp som binder samman
ekonomiska aktörer och flöden.
De ekonomiska aktörerna är hushållen, privata
kapitalägare, privata företag, banker och försäkringsbolag,
riksbanken, stat, landsting och kommuner, föreningar och
kooperationen. Landet omges av en "ekonomisk miljö"
i form av utlandets varor (handel), valuta (växelkurser),
investerare och banker. Observera att man måste skilja på
olika slags hushåll, man kan inte behandla en arbetslös,
en lågavlönad, en välavlönad eller en investerare
typ Wallenberg på samma sätt. De lyder under olika
tvång och har olika mål.
Ekonomiska flöden är varor, tjänster, betalningar,
skatter och transfereringar.
Den ekonomiska modellen beskriver varje aktör i systemet.
Delmodellerna kan grunda sig på hypoteser som framförs
i läroböcker i nationalekonomi, t.ex. att hushållen
maximerar sin nytta, att företagen maximerar sina vinster
etc. De innehåller även hypotetiska samband från
läroböckerna i stil med mariginalkostnad s.f.a. produktion
eller också en modell som mer i detalj avbildar det inre
funktionssättet hos ett företag. Varje modell måste
innehålla ett antal konstanter som bara kan fås från
erfarenhetsvärden. Erfarenhetsvärdena får härledas
från ekonomisk statistik (historiska data).
Jag tänker gå igenom ett antal läroböcker
i nationalekonomi och jämföra diagram och samband från
dessa med historiska data. Syftet är att bedöma riktigheten
av de samband som påstås gälla.
Simuleringarna skall försöka beräkna makroekonomiska
samband med utgångspunkt mikroekonomiska modeller. Frågan
är om de mikroekonomiska modellerna leder till de makroekonomiska
samband som läroböckerna påstår gäller.
De påståenden från läroböckerna som
jag vill undersöka är:
Påståenden om jämviktsmodeller såsom samlade
utgifter (Aggregate Expenditure AE) som funktion av nationalinkomsten
i reella termer (Real National Income). Kan man över huvud
taget uppnå jämvikt? Om man kan uppnå jämvikt,
hur ser då vägen mellan ett jämviktstillstånd
och ett annat ut? Överskuggar svängningarna alla andra
effekter? När får man periodiska respektive kaotiska
förlopp? Finns det reversibla förlopp?
Påståenden om sambandet mellan arbetslöshet,
lönenivå och inflation. Jag tror inte att sänkta
löner ger ökad sysselsättning i allmänhet.
Jag tror att företagen inte anställer mer arbetskraft
än de kan sysselsätta oberoende av lönenivån.
Frågan om konkurrens och fri marknad. Hur verkar konkurrensen
på bildandet av nya företag och utslagningen av gamla?
Kan en fri marknad med många små företag bestå
eller kommer utslagningen att leda till oligopol eller monopol?
Frågan om dynamiska effekter. Leder lägre skatter till
fler företag och ökad sysselsättning? Ger lägre
arbetslöshetsunderstöd högre sysselsättning
genom att fler söker jobb? Kan man utbilda bort arbetslöheten?
Hur verkar skatteväxling och förkortad arbetstid?
Frågan om beskattningen. Ger ökad progressivitet att
folk och företag flyttar utomlands? Ger ökade skatter
mer eller mindre skatteinkomster? Var ligger den optimala skattenivån?
Frågan om tillväxten. Kan ökad tillväxt ge
mindre arbetslöshet och bättre statsfinanser? Jag tror
att konkurrensen tvingar fram rationaliseringar som leder till
ökad produktion och lägre sysselsättning.
Hur skapas efterfrågan i ekonomin? Jag tror att efterfrågan
ökar bara om folk får pengar över. Det går
ej att göra trendframskrivningar med t.ex. 2% per år.
Till slut uppnår vi en mättnad i efterfrågan,
dels därför att våra fysiska behov är täckta,
dels därför att vi ej har köpkraft för alla
nya varor som då skulle produceras. Jordens begränsade
utrymmen och råvarutillgångar sätter också
en gräns.
Programmet kan ej användas för att göra ekonomiska
prognoser. Det kommmer i stället troligen att visa att ekonomin
har ett kaotiskt beteende. Det finns konjunkturcykler, men de
upprepar sig aldrig på samma sätt. I stället kan
man studera systemegenskaper såsom stabilitet, medelvärden,
amplitud i variationerna, förlorare och vinnare etc.
Metoder
Metoden för simulering bygger på att flödena under
ett visst tidsintervall beräknas och därefter fås
stockarna som saldon vid tidsintervallets slut. Nästa tidintervalls
flöden beror på tillgångarna (stockarna) vid
tidsintervallets början och förväntade flöden
i framtiden. Förväntningarna beror på historiska
erfarenheter och ekonomisk politik.
Man måste skilja på tillståndsvariabler i systemet
och yttre faktorer som påverkar systemet. Tillståndsvariabler
är t.ex. anläggningkapital, tillgångar och skulder.
Yttre faktorer är t.ex. riksdagens beslut om skatter eller
riksbankens beslut om räntan. Det är bara i fråga
om yttre faktorer som man kan tala om en orsak till att något
händer i systemet. De yttre faktorerna kan inte modelleras
utan bestäms helt godtyckligt av politiker och större
ekonomiska aktörer.
Delmodeller för aktörer kan beräknas med regressionsanalys.
Neuronnät kan också avbilda svåranalyserade samband.
Frågan om förväntningar kan behandlas så
att en viss andel av populationen rättar sig efter trenden,
en annan del gör inga åtgärder alls och den sista
andelen spekulerar i att trenden bryts. Man får i efterhand
se vem som var framgångsrikast.
Prisbildning kan studeras med olika modeller för marknaden:
- Detaljhandelsmarknaden. Ett stort antal säljare (butiker,
postorderföretag) eller ett monopolföretag (SJ, posten,
flyget) bjuder ut sina varor till ett från början fastställt
pris. Köparen har då att välja mellan att köpa
varan till det begärda priset, att köpa samma vara från
en annan säljare, att köpa en annan vara eller att inte
köpa någonting alls. Producenten får återkoppling
från marknaden genom de volymer som han lyckas sälja.
Köparens val avgörs av priset, nyttan med varan och
kostnaden (besväret) för att söka alternativ på
marknaden.
- Kapitalvaruhandeln, t.ex. vitvaror och bilar. Här kan en
förhandling ske mellan köpare och säljare om priser
eller rabatter. Säljaren får direkt information om
hur mycket som kunden är beredd att betala för en viss
vara. Även försäljningsvolymen tjänar som
återföring.
- Grossister och importörer. I detta fall kan de förhandla
med producenterna om både priser och volymer.
- Industriinvesteringar och byggnation. Förhandling sker
med leverantören om både pris, volym och utförande
av produkten.
- Råvaror och underleverantörer. Förhandling mellan
säljare och köpare om pris, volym och kvalité.
Produktutveckling sker på motsvarande sätt under olika
förutsättningar beroende på vem som är köpare.
Produkter som utvecklas för försäljning till allmänheten
(ett stort antal köpare) sker med "trial and error",
man ser i efterhand vilka varor som går att sälja.
Om köparna är ett fåtal stora företag eller
institutioner så bestäms produktens utförande
vid beställningen och genom den "tekniska utvecklingen".
Populationstillväxt och storleks- eller inkomstfördelning
kan studeras med självkopierande aktörer. Kopieringen
sker med viss slumpmässighet vilket kan simulera oväntade
beteenden hos systemet, t.ex. hur man kringgår en viss politisk
avsikt. Genom att ej studera ett kollektiv (aggregat) utan i stället
en population av individer med olika beteenden så kan man
se hur inkomst- och storleks- fördelningar ändrar sig
med tiden.
Befolkningens storlek och sammansättning modelleras med födelsetal,
invandring och utvandring resp. mortalitet i olika åldersklasser.
Slutprodukt
Projektet skall resultera i ett datorprogram som kan användas
för att analysera påståenden från politiker
och nationalekonomer i relation till historiska data eller till
förväntat resultat från en simulering.
Programmet kan finnas i en proffsversion, en studentversion och
som spelprogram. Alla tre versionerna kan spridas på internet
för att fritt kunna användas och vidareutvecklas av
intresserade.
Med programmet skall följa en bok som kan användas i undervisningen i nationalekonomi. Grundkursen i nationalekonomi kan använda sig av programmets analyserande och simulerande möjligheter. En kurs på tekniska högskolan skulle kanske kunna inrikta sig på matematisk analys och systembygge. Boken kan ges följande rubriker, i stil med ett studentspex: